Äntligen har jag något annat att skriva än om min sjuka och kassa mage vilken iofs har blivit mycket bättre men det är en annan historia.
Igår gick jag och mamma ut på en promenad. Den var kort men den blev av. Jag orkar inte så långa promenader än men det skall bli bättre. Efter promenaden så slängde jag shorts (ja jag hade faktiskt det och linne på mig) strumpor, och alla andra kläder i tvätten.
Efter en stund undrade jag vad det var som dunkade i tvättmaskinen. Då kom jag på: åhhhhh min mobil låg ju i shortsen!!!!
Rusade ut i tvättstugan och stängde av tvättmaskinen. Grävde bland alla blöta kläder och vad hittade jag längst ner i maskinen? Jo min lilla mobil. Den såg inte ut att må bra. Klantigt eller????
Jag plockade isär den och lade in den i ugnen på 30 grader för att försöka torka den och ser man på nu fungerar den. Vet inte hur länge men den fungerar just nu iallafall.
Jag slutade att äta mejeriprodukter och glutenprodukter när jag blev utskriven från sjukhuset den 26 mars och sakta men säkert verkar det som jag blir bättre. Blödningarna har avtagit avsevärt och även toabesöken. Känns jättebra eftersom läkarna tycker att jag är så dålig och att vi har provat allt så de vill absolut operera mig. Tänk om jag kan slippa operation och stomi på magen. Ingen skulle bli gladare än jag. Konstigt nog så har jag frågat läkarna hela tiden om det finns något jag skall tänka på när det gäller kosten för att jag skall bli bättre och de hävdar hela tiden att kosten inte har med ulcerös colit att göra. Jag har hört från många olika människor som antingen själv har ulcerös colit eller känner någon som har det, som har tagit bort mejeriprodukter och de mår numera mycket bättre. När skall läkarna lyssna på oss sjuka??
