20 december 2006

Cancern härjar

Vem uppfann cancern?? Vilken nytta har den?
Min pappa har drabbats av denna djävulska sjukdom. Den tär på honom och den tär på oss anhöriga, särskilt min mamma som ser pappa hela tiden. Det finns inga ord för hur man känner när man ser sin kära pappa bli sämre och sämre för varje dag. Förut kunde han springa 1 mil eller cykla 2 mil om dagen och nu kan han nästan inte gå 30 meter utan att bli anfådd. Han som har älskat att träna och alltid tänkt på vad han äter så att han skall undvika hjärtinfarkt och andra sjukdomar man kan få när man blir äldre. Då vaknar en liten asbest djävul till liv och förpestar hela tillvaron. Hur skall man kunna acceptera att man snart skall dö när man inte är beredd att dö?
Men det värsta av allt är nog lidandet. Det är obeskrivligt sorgligt och plågsamt att se när smärtorna tar tag i honom. Då vill man bara att göra vad som helst för att han skall slippa lida.

För att mildra smärtorna har pappa fått en nål i magen med en slang som leder till en apparat med morfin. När han börjar känna att smärtan kommer skall han trycka på den och då doserar den ut morfin i kroppen på honom.
Den sista veckan har han fått så mycket morfin i sig att det nästan inte går att prata med honom. Han pratar otydligt, svamlar, är yr, drömmer massa hemska drömmar och har svårt att hålla sig vaken. Han sover det mesta av dygnets 24 timmar. Tydligen skall allting stabilisera sig efter cirka en vecka, när doseringen har ställt in sig.
Att pappa skall bli bättre, har jag hur gärna jag än vill, svårt att tro. Pappa har blivit så smal. Alla muskler han hade är borta och han orkar nästan inte äta någonting.
Jag är så ledsen för hans skull. Han om någon är inte värd detta. Varför skulle det bli såhär?????

13 december 2006

Tom hjärna

Har min hjärna helt lagt av att fungera efter tentorna? Dagarna efter tentorna har jag varit som en zombie. Gått upp på morgonen, duschat, åkt till jobbet, åkt hem, försökt plugga och sedan gåttoch lagt mig. Pluggandet efter tentorna har inte heller kommit igång så mycket. Har dessutom flera gånger försökt sätta mig för att blogga, men har inte ens kunnat hitta på en vettig rubrik. Känner mig totalt slut i kolan.

Men..... så i tisdags kväll satte jag mig återigen vid datorn och upptäcker att på sajten som vi använder i skolan har de lagt upp massa material för datakunskap. Wooooow. Fick en total nytändning. Tyckte att vårdbiten var rolig, men det här är ännu roligare.
Började läsa massa om hårddiskar, drivrutiner, USB-portar, BIOS och massa andra tekniska saker. Det här är något som jag är rent usel på, men det är helkul att börja lära sig steg för steg.

05 december 2006

Tentor och föreläsning

Igår åkte jag till Malmö för att sova på vandrarhem och för att gå på föreläsning om telemedicin och göra 4 tentor. Resan ner gick bra och tack vare vår fina GPS var det inga problem att hitta till vandrarhemmet heller. Checkade in cirka 20.00 och träffade en av mina kurskamrater en liten stund. Gick sedan till mitt rum och läste lite.
Kände mig ganska spänd imorse när jag vaknade. Hur skall det gå?
Dagen började med världens sämsta föreläsare som satt i ett hörn och pratade lågmäld skånska samtidigt som han sippade på en kopp kaffe. Uselt!!! Hur skall man kunna väcka intresse hos åhörarna på det sättet?
Sedan var det dags för genomgång av grupparbete och efter det var det lunch. Klockan 13.00 började vi med första tentan och vi var klara klockan 17.15. Puhhh vad jag skrev och skrev.

Men jag fick lön för mödan för jag fick VG på en av tentorna och G+ på två av tentorna. Den fjärde och sista visste jag nästan att jag inte skulle klara eftersom jag inte hade fått tag på boken som gällde den delen. Så den får jag göra om i mitten på februari.
Nu skall jag falla i lycklig sömn.

23 november 2006

Påtryckningar

Håll i hatten, här kommer den. Efter lite påtryckningar från kära grannan (vilket jag uppskattar) så skall jag skriva lite i bloggen om vad som hänt de sista dagarna och veckorna. Hmm.. få se nu. Jag har pluggat, jobbat, inte tränat och lite annat.
Javisst ja, vi hade ju 80 års fest den 18 november. Det var roligt som bare den. Vi började med öppet hus kl. 15.00. Både jag och Robban tänkte att det kommer säkert ingen precis när det öppnar.
Men jovisst kom det gäster lite efter kl. 15.00. Vi bjöd gästerna på mat och vi skålade med dem. Sedan fortsatte det så hela eftemiddagen och kvällen. Det kom folk hela tiden. Det var faktiskt lite som att öppna dörren på julafton. Vem där?
-Nej men hej, är det ni?? Åhh vad roligt! Välkomna in!
Mer presenter, mer mat (för gästerna), mer vin (för mig och Robban). Försökte hinna med att äta lite själv. Det blev just lite. Allt förlöpte väl. Inte ett glas eller tallrik gick i sönder.

Lite senare på kvällen när vi står ungefär 10-15 personer runt vår bar så lägger någon av världens rökare som luktar, rent ut sagt: skit.
Alla runt baren bara: åhhhh, puhh, vem la av den fisen? Alla tittade ner i sina glas och såg hur oskyldiga ut som helst. Vi skrattade allihop en stund och lukten försvann. Sedan blev det faktiskt lite dans i vardagsrummet. När klockan var 03.00 hade alla utom grannarna gått hem. Vi stod och pratade en liten stund vid baren och sedan gick de också hem.
När dagens, kvällens och nattens fest var slut, kunde vi konstatera att vi hade haft 52 gäster, druckit vin och festat i cirka 12 timmar.
Suck, allt var så lyckat och det verkade som alla på festen hade kul.

På söndagen var vi helt slut, men det var det värt.

Godnatt!

07 november 2006

Väl godkänd

Jaha då har man ramlat över strecket. 40 års strecket alltså. Konstigt det känns inte så mycket trots allt. Jag har blivit så fantastiskt firad idag.
Fick frukost på sängen, presenter och blommor på jobbet. När R1 kom hem hade han med sig 40 mörkröda otroligt vackra rosor. Har aldrig fått en sådan fin bukett förut. Sedan kom några kompisar och firade mig och det blev mer blommor och presenter. Jag är väldigt lycklig lottad som har så många goa fina vänner. Dessutom så kom min lilla goa Bulgarien vännina A och hälsade på. Det gjorde mig så glad.

Stolt som en tupp är jag. Skickade in min artikel och notis till skolan häromdagen och fick svar från läraren idag. Betyget blev väl godkänt. Tänk att lilla jag klarade av en sådan grej. Jag blir så glad. Nu skall jag titta på tv innan jag lägger mig.

01 november 2006

Artikel och notis

Fick i uppgift från skolan att göra en artikel och en notis. Det stod att man skulle välja ett ämne som man tycker är intressant, skriva en artikel med rubrik, ingress och fakta. Hmmm tänker man då. Vad är en ingress? Vad är skillnaden mellan artikel och notis?
Som tur är finns google! Sökte där och fann en intressant artikel om piercing och riskerna med piercing. Efter att ha läst artikeln så kan jag bara konstatera att jag vill inte att mina barn skall pierca sig. I artikeln finns det en s.k. fallstudie om en man som har piercing i sin dingelidong (ni vet vad jag menar, det nedre huvudet).
En dag får han en spark av sin lilla dotter. Alltså en fullträff utan dess like. Jag kan riktigt se hur alla killar som läser detta kniper ihop benen. Ouch!! Hur som haver så svullnar det lilla huvudet upp och piercingen måste tas ut när han är sövd. Många komplikationer tillkommer och det slutar med att den lilla dingelidongen måste rekonstrueras med konstgjort material. Snacka om att man kan ångra sig.

Igår var jag och Camilla ute och gick stavgång. Det regnade ordentligt hela promenaden så vi var väldigt blöta när vi väl kom hem. Men vad skönt det var med en dusch efteråt.

22 oktober 2006

Ärlighet varar längst, eller.........

Ännu en gång får det bli en resumé av några dagar eftersom jag inte hunnit med att blogga.
Börjar inse att det inte är lätt att hinna med att arbeta och plugga samtidigt. Men studievanan och minnet är inte riktigt tränat just nu.
Har i alla fall hunnit med att lämna in 5 uppgifter till skolan. Fick ett mejl från läraren i fredags som sa att jag hade alla rätt på statistik uppgifterna. Yeahhhh.
Lön för mödan?? Japp, det kan man säga.

Annars har vi varit på fest i helgen. Min kära, kära vännina fyllde 40 år. Vilket betyder att jag snart också fyller 40 eftersom hon fyller 1 månad före mig. Några kompisar från Tjörn kom till oss cirka kl. 16.30 på lördagen för en liten fördrink och för att de skulle sova över hos oss. Blev körda av grannen Ådi till festen. Han är shysst han. Väl där blev vi bjudna på massa god mat, många goa skratt och träffade många trevliga människor. Det enda lilla molnet på himlen var mannen i familjens, onödiga kommentarer om min blogg. Jag skall inte dra upp allt detta nu för jag har redan skrivit av mig min ilska, men inte publicerat det.

Kom hem från festen cirka kl 03.30 på morgonen. Vi var alla jättetrötta så vi gick och lade oss direkt. Vaknade av att min bror ringde och väckte oss kl. 09.00 på morgonen. Hur go é den då?
R1 svarade mycket surmulet så han kunde inte missa att han väckt oss. Somnade iallafall om en stund. Sedan var det dags för frukost med gästerna. Efter de hade åkt hem blev det kalas för sonen som fyllde 13 år. Stora grabben, eller?? Ja, han är lång och ståtlig, nästan 1,80 lång.
Sedan var det träningar och pluggande för hela slanten.

08 oktober 2006

Plugghäst

Näe det kan man inte beskylla mig för att vara. Har försökt komma igång ordentligt med pluggandet, men det känns som om jag bara läser orden och inte fattar innebörden.

Största problemet är att jag skall börja kursen med att lära mig latinska språket, bland annat hur man uttalar, försvenskar och böjer orden. Det blir inte så lätt när man har glömt det mesta av den grammatik man har läst i skolan. Det är alltså bara till att repetera och repetera. Men..... som tur är så har jag, alltså lilla jag, världens bästa granne. Hon offrar flera timmar utav sin lediga lördag för att sitta och hjälpa mig med att plugga. Tack kära lilla ilskebyttan.

På kvällen var det dags för dammiddag i St-sund med väldigt god mat och dryck och efter middagen var det dans på St-baden.
Det var riktigt kul, fick dansa jättemycket. Kompisen M blev också ordentligt firad.

Idag mår man som man förtjänar, typ liiiite trött. Eftermiddagen räddades av att grannarn ringde och meddelade att det fanns öl och chips serverat på deras veranda. Det är aldrig fel med en återställare.:)
Har också hunnit med att tjatta lite med mina grupparbetskompisar på skolan. Kan säga att jag blev inte mycket klokare denna gången. Vi är fem personer som alla babblar på tjatten samtidigt. Det är svårt att få någon uppfattning om vad som sägs egentligen.
Nu skall jag titta på tv en stund innan det är läggdags.

03 oktober 2006

Aldomovar

Nu är det längesedan jag skrev i bloggen.

Har kommit igång lite grann med pluggandet. Känner mig fantastiskt duktig och det är faktiskt riktigt kul.

Idag har telefonen ringt i ett på jobbet. Konstigt att det finns så många har fått fel på sin faktura?! Näe jag orkar inte ens klaga idag.

Efter jobbet åkte jag till stan och träffade Y. Först gick vi till ett fik och käkade en god smörgås och en liiiiten kaka. När vi satt där så kom två gamla jobbarkompisar till oss. Det var roligt att träffa dom. Det var längesedan jag såg dom. Sedan gick vi på bio och såg Aldomovars nya film, Att återvända. Han är briljant som vanligt. Filmen var jättebra. Många goda skratt och några tårar och några hmmm.
Nu skall jag nana. Tänk om telefonen ringer lika mycket imorgon!!

27 september 2006

Springa vilse

Dagen har varit ungefär som igår, förutom stressen på morgonen. Tro det eller ej, det kan hjälpa att gå upp tidigare på morgonen. Det räckte faktiskt att ställa klockan tio minuter tidigare. Simsalabim. Lugn bilfärd till jobbet.

Efter jobbet åkte jag hem och hämtade lillan för att köra henne till pingisträningen. Medans hon tränade så sprang jag vilse i pannkakan, nej i spåret vid Torslandahallen. Det fanns flera avtagsvägar i spåret och eftersom det var första gången jag sprang där så hittade jag inte riktigt rätt. Jag kom i alla fall tillbaka till Torslandahallen innan lillans träning var slut. Av någon konstig anledning såg tränaren på mig att jag hade sprungit. Kan det vara det röda nyllet som avslöjade mig?

Efter träningen åkte vi hem och lagade äckliga fiskpinnar. Så det blev först motion och sedan bantning.
Nu skall jag titta på House och sedan sova som en stock.

26 september 2006

Fel dag

Stressade som vanligt till jobbet på morgonen. Hur kan man klara av att alltid bli så sen på morgonen. Är det något straff som man utsätter sig själv för eller vad håller man på med??
Hur som haver så kom jag dit precis kl. 08.00.

Tog emot de vanliga samtalen om fakturor. "Det är inte jag som skall betala, vänd fakturan till avsändaren." Sedan ringer avsändaren: "Det är inte jag som skall betala, debitera mottagaren". Hur kul är det?

När klockan är 10.30 ringer min mobil. Det är från skolan som jag skall börja på. De undrar om jag kommer till inskrivningen. Va?! säger jag. Det är ju på fredag. Nej det är idag, svarar han. Åhh himmel och pannkaka. Jag har tagit fel på dag. Vad gör vi nu då, undrar jag. Åh, det är ingen katastrof, säger han. Jag ber att den ansvariga kvinnan ringer och informerar dig per telefon istället. Puhh, vilken tur jag har. Så klantigt av mig.

Men, men, efter jobbet hade jag träff med kompisen C. Vi åkte till Haga och tittade i affärerna en liten stund. Sedan gick vi och fikade. det var trevligt att prata en stund.

25 september 2006

Skit, skit, skit, skit dag med stort S

Denna dagen vill jag helst glömma. Började med att jag fick stressa som f-n till jobbet. När jag kom dit var jag helt ensam. Då var de andra också sena. I vanliga fall ringer det inte så mycket på måndagar, men just idag skall det självklart börja ringa direkt när man kommer innanför dörren.

Utav de cirka 20 fraktsedlar jag har letat efter idag så har jag hittat typ två. Ha, jättekul. Det innebär att jag inte kunde lösa de problemen! Kändes som att stånga huvudet i väggen.

Åkte direkt hem. Tänkte att jag skulle ut och springa av mig lite ilska. Näe då börjar magen krångla, värka och ha sig. Klarar inte att springa.

Lagade mat (blev faktiskt bra).

Skulle sätta mig lite vid datorn och behövde sätta i sladden, nämen var det en spinnrock i vägen för min tå. Ajajajajaj gjorde så ont att jag fick ont i magen. Är det någon som tycker synd om mig nu, eller?????

Behöver väl inte tillägga att det blir tidigt sängläge idag. På så sätt kanske jag klarar mig från andra allvarliga skador.

24 september 2006

Backaplan

Började dagen med en morgonpromenad. Det är helt otroligt skönt att gå ut direkt på morgonen innan frukost. Särskilt idag eftersom det är så skönt väder. Man kan inte tro att september nästan är slut. Det är cirka 22 grader i skuggan och klarblå himmel.
Efter promenaden åkte jag, R och V tillsammans med grannarna till Backaplan. Vi flickor skulle titta på jacka och pojkarna skulle titta på ny mobil till sonen.

Vi hittade några snygga jackor men kunde inte bestämma oss för vilken vi skulle ha så det blev ingen till slut.
Självklart blev det en mobil till sonen. En Sony Ericsson W810i. Himla fin tycker han.

Jag fick nya hörlurar till min MP3. Det är sådana mjuka saker som inte skall ramla ur öronen. Nåja vi får väl se nästa gång jag springer. Alla andra har ramlat ur mina öron.

Om en stund skall vi på möte med vägföreningen och sedan skall vi vidare till våra kompisar i Lilleby.

V skall inte träna fotboll idag eftersom han fortfarande har ont i ryggen. Vi börjar bli lite oroliga över hans ryggonda. Det verkar inte gå över utan istället flytta på sig och bli värre.
Vi skall nog gå till läkaren med honom.

19 september 2006

Helgresumé

På fredagen hade vi vår dotters vuxen kalas. Hon fick massa fina presenter som hon blev glad för.
Eftersom jag hade blivit rejält förkyld på torsdagen så mådde jag sådär på fredagen, men det gick bra på kalaset i allafall.
Släkten gick hem ungefär kl. 21.30. Vi satte oss i soffan och slappade lite och jag tänkte precis gå och lägga mig och snörvla i sängen istället för soffan. Då ringer telefonen. Det är våra mysiga grannar som vill bjuda på kaffe. De är för goa. Visst kommer vi över, säger vi. Genast mycket piggare. Säger inte nej till att träffa våra grannar.

Vi hade pratat om att grilla med grannarna och några andra kompisar på lördagen, men jag kände mig verkligen risig. Så när vi kom över till grannarna på fredagen så sade jag att vi tänkte avboka grillningen för jag kände att jag inte skulle orka ha fest.
Genast kommer Alexis med förslaget: vi kan ha festen här istället! Åh du goa människa!!
Tycker om dig.

Vi pratar lite med de andra och bestämmer att så får det bli.

Kl. 11.45 på lördagen spelade sonen match i fotboll. Motståndarna ledde med 1-0. Zenith kvitterade till 1-1 och sedan bara rasslade det på till slutresultat 2-7 till Zenith och förlusten på torsdagen känns som bortblåst. Därmed blev det match på söndagen också.

Grillningen blev av som planerat på lördagskvällen. Kunde sitta ute ända till kl. 21.00, sedan blev det för kallt. Brrrrr.

Då.... kom nostalgin igång. R tog fram sina gamla vinylplattor. Vi fick förklara för våra barn vad det stora, runda, svarta som vi tog fram var för något. "Jo, ni förstår barnen att detta är LP-skivor". Barnen skrattade gott åt dessa stora åbäken.

Lite innan tolvslaget gick jag, J och min förkylning hem för att lägga oss. R fortsatte att spela en stund, faktiskt så länge, att drivremmen på skivtallriken näsan gick i sönder. Som tur var gick det inte isönder. Det behövde nog bara vila lite. Tack, grannarna för denna återigen trevliga kväll tillsammans. :)

På söndagen var det som sagt var, dags för match igen för V. Jag och J ville vara hemma så R och V åkte själva. Vilket man då kan ångra i efterhand, eftersom V gjorde det avgörande målet i matchen. Slutresultat 2-1 till Zenith. Han är så duktig. Världens goaste kille.
Ägnade lite av söndagen åt att plantera min hallonbuske och flytta på jordgubbsplantorna. Sedan var min ork slut. Lade mig på soffan resten av kvällen.

17 september 2006

Sista dagen

Fredag 8/9
Ja, då var den här. Sista dagen på denna drömsemestern. Vi var båda lite sorgsna, men längtade samtidigt hem till våra familjer.
Började igen dagen med att ta vår promenad, men avslutade med att gå in på baksidan av vårt hotell. Vi stod i trädgården och lutade oss mot ett träd och stretchade när vi hör små fnittringar bakom oss. Vi tittar upp och ser sju stycken städerskor som härmar oss när vi stretchar och fnissar så de håller på att kissa ner sig. De tyckte nog att vi var jättekonstiga som höll på där mot ett träd. Vi skrattade precis lika mycket som de.

Efter frukosten packade vi det mesta av våra saker, sedan gick vi ner och solade och badade en stund. Åt lunch och shoppade upp de sista Bulgariska pengarna vi hade.

Gick tillbaka till hotellet, packade det sista och gjorde oss iordning för hemresan.

Vi hade lite dricka kvar på rummet. Vi fyllde en liten flaska med vatten och en liten flaska med Fanta. Tyckte det kunde vara bra att ha med oss eftersom det fortfarande var varmt.
Klockan 18.00 hämtade bussen oss på hotellet.

Väl framme i Varna fick vi vänta i lång kö för att checka in våra väskor. Vi stod bakom en ung flicka, kanske cirka 20-24 år. Hon åt på en smörgås. Inget konstigt med det. Efter att ha ätit upp smörgåsen tar hon fram en glass, Magnum med vit choklad och äter upp den. Fortfarande inget konstigt med det. Men efter den, tar hon upp en andra Magnum vit choklad äter upp den och efter det tar hon upp en till Magnum vit choklad. Vid det här laget har hon alltså ätit 3 Magnum vit choklad på raken. Efter det tar hon upp en Mars vit choklad, äter upp den och efter det, ännu en Mars vit choklad som hon äter upp. Jag och Annette tittar på varandra. Vi ser båda två att hon har med sig två påsar som bara innehåller godis, bullar och choklad. Ändå är hon smal som en pinne.
Är detta ett fall av bulimi, eller vad då? Hon fortsätter att tömma påsarna och fylla magen med det som fanns i påsarna.
Efter diverse kaos i passkontroll och säkerhetskontroll hamnar vi i vänthallen. Vi sätter oss på ett par stolar bredvid ett äldre par som pratar ryska. Det var vårt plan till Sverige och ett Ryskt plan som skulle avgå ungefär samtidigt.

Vi sitter och tittar på taxfree butiken. Den är inte riktigt vad vi är vana vid. Man får stå utanför en glasbur och peka på det man vill ha. Självklart finns det mest sprit och cigaretter.

När vi sitter där så blir jag törstig och tar fram flaskan med Fanta ur min väska. När jag skall skruva av korken så hinner jag inte så långt förrän det säger: PANG och korken på flaskan och ryssen bredvid mig flyger i luften. Oj, vilket tryck det hade blivit i flaskan!! Jag fick märken på fingrarna där jag hade hållt i korken. Kors vad rädda vi blev. Vi började skratta hysteriskt och ryssen bredvid tittade jättesurt på oss. Vi tänkte att nu kommer nog vakterna eftersom det nästan lät som ett pistolskott, men ingen kom som tur var. Vi kunde inte sluta skratta på en bra stund.



Sedan var det dags att kliva på flygplanet för hemfärden. Vi var hemma på Landvetter kl. 22.50. Där stod min man och mina barn och väntade. Åh, så roligt att se dom igen.

Vi körde hem Annette först och åkte sedan hem. Borta bra men hemma bäst.

Tack, min kära, goa, bästis för denna underbara vecka.
Puss och kram på dig.
Så här avslappnad var ryssen före smällen.

Bakfulla kan man tro

Torsdag 6/9
Med tanke på att vi hade varit ute till kl. 03.30 så kan man ju tro att vi skulle vara bakfulla. Men näe, det var vi faktiskt inte. Vi gick inte morgonpromenaden för Annettes blåsa och för att vi var lite trötta.

Väl nere på stranden sov vi mest hela dagen. Det var skönt.

Åt lite lunch och somnade igen. Avslutade dagen med drink på stranden.

Gick hem och gjorde oss i ordning för shopping, middag och drinkar. Innan vi gick ut på stan så frågade vi i receptionen om vi kunde hyra ett rum på fredagen eftersom bussen skulle hämta oss så sent som kl. 18.00 vid hotellet för transport till flygplatsen. Jo, det gick så bra. Vi kunde behålla det rummet vi hade mot en liten summa pengar.

Hittade återigen lite saker som kunde inhandlas till familjen.

Sedan natti natti.

Partyyyy


Onsdag 6/9
Denna morgonen kunde vi inte gå vår promenad för Annette hade så ont i sin blåsa. Den hade gått sönder, men under fanns det faktiskt en blåsa till och den gjorde rejält ont. Vi fick nöja oss med att äta frukost och gå ner till stranden.

Solade och badade hela dagen. Avslutade med en drink så vi var lite glada när vi gick hem. Mötte återigen vår lille chaufför som hälsade så glatt på oss.


Gjorde oss riktigt snygga (alltså snyggare än vanligt)medans vi drack gin och tonic. Efter några drinkar blir man ju riktigt snygg. Åt en god middag och drinkade på stan en stund innan vi gav oss ut i Bulgariens riktiga nattliv. Började med att gå på PR club som skulle vara den bästa klubben enligt killen som hyrde ut solstolarna på stranden. Vi var nog lite tidiga, för det var inte så mycket folk där. Vi gick vidare till Bonkers för att uppleva samma sak. Lite folk. Vi stannade där en stund och lyssnade på musiken och dansade. Gick vidare till det ultimata stället..... Arrogance. Stället med 4 olika rum och musikstilar. Där var det mycket mer folk. Musiken var så hög att det dunkade i bröstkorgen på oss, men vi stannade och dansade en stund.
Var hemma glada i hatten kl. 03.30 på morgonen. Det ringde i öronen.
Vi somnade som stockar.

En vanlig dag vid stranden

Tisdag 5/9
Denna dagen började som de andra: promenad, frukost och dusch. Sedan var det solning och badning för hela slanten.

När vi ligger där och solar kommer en försäljare. Han, som alla andra försäljare på stranden, skriker ut vad han har att sälja. Vi tror inte våra öron när han skriker: popcorn mit salt, popcorn mit sugar unt popcorn mit chockolate. Vaaa?? Sa han socker och choklad? De måste vi ju bara pröva.
Sagt och gjort. Inhandlade en påse med chokladpopcorn. Vi öppnade ivrigt påsen för att prova denna nyhet och tro det eller ej men det var faktiskt riktigt smarrigt.

Vi väntade på att kompisarna från Sunny Beach skulle höra av sig, men icke sa nicke. De ringde inte. De hade nog också förstått att det var för långt mellan oss för att kunna träffas en kväll.


Vi gick hem och vilade och gjorde oss sedan redo för ännu en kväll på stan. Självklart blev det lite shopping till efter middagen. Återigen lite drinkar och tittande på folk.
Sedan var det godnatt.

Kameraövervakning

Måndag 4/9
Hör och häpna.....
Vädret håller i sig. Så också vår vilja att träna varje morgon. När vi går vår promenad på morgonen så möts vi av olika kommentarer från Bulgarier som är uppe lika tidigt som oss och vi förstår att de flesta tycker att vi är idiotiska som är ute och motionerar, men det struntar väl vi i. "Vi är ju så duktiga."

Vi går vår promenad, stretchar utanför lobbyn och går och äter frukost. Efter promenaden säger Annette att hon har ont i en tå. Vi tittar på den och ser att hon har en ganska stor blåsa på den. Det gör inte så jätteont ont, säger hon.

Vi duschar och gör oss redo för stranden. Vi går till receptionen för att lämna nyckeln och ser till vår förvåning att det finns en tv-monitor där. Efter en stund ser vi att den filmar utanför lobbyn. Precis där vi står och stretchar varje morgon. Där har de alltså sett våra rumpor varje morgon. Vi blir fulla i skratt när vi inser detta och tänker: ha, det bjuder vi på.

Det blir en perfekt dag på stranden med mycket sol och mycket kalla bad. Ja, det gick inte att vänja sig vid det kalla vattnet. Vi äter lite lunch och dricker en drink på stranden på eftermiddagen.

Går hem, sover middag en stund och gör oss i ordning för ännu en kväll i Bulgarien. Vi shoppar lite igen och äter middag.

Efter middagen dricker vi lite drinkar och tittar på folk. Går sedan hem och lägger oss. (Vi är ju på husmors semester, även om ingen tror det.)

Bulgarienresan igen

Söndag 3/9
Det är min dotters födelsedag. Vi vaknade tidigt och gick ut på morgonpromenaden. Stretchar utanför lobbyn och går in och äter frukost. Eftersom Sverige är en timme tidigare än Bulgarien så väntar jag en stund med att ringa och gratulera henne. Vill ju inte göra som Annette och skicka ett SMS kl. 06.30 på morgonen. Hihihi. Krister var inte glad.

Solen skiner och det är varmt. Detär ju det här vi har väntat på!!! Skyndar oss ner till stranden för att sola och bada. Betalar för våra solstolar och efter en liten stund är vi redan varma. Kommer överens om att vi skall gå och bada. Åhhhhh vad kallt det är!! Tårna krymper ihop av kyla. Vi tittar på varandra och säger att nu kan vi inte gå upp. Vi måste ju doppa oss. Det tar en stund innan vi klarar det, men det går till slut. Vi verkligen njuter av solen.

När klockan är 15.00 går vi upp från stranden för att åka till Varna som är Bulgariens näst största stad en gång till. Möter en än gång vår "charmante chaufför" Yordan. Vi säger att vi skall åka cirka kl. 16.00. Återigen säger han okej och att han kommer till hotellet då. Vi missade ju den berömda Zigenarmarknaden när vi var i Varna dagen innan. Det skulle vara sååååå billigt sa reseledaren. Tyvärr så hittade vi inte dessa billiga priser, men vi fick se den näst största katedralen i hela Bulgarien. Den största ligger i Sofia. Vi åt middag och tittade på folk. Sedan åkte vi hem till Golden Sands.

Glömda historien

Glömde berätta duschhistorien. På morgonen efter att vi hade ätit frukost så duschade vi.

Jag duschade först och försökte sätta duschmunstycket i hållaren på väggen, men det gick inte så bra för hela ställningen höll på att lossna. (Det var ett billigt hotell.)
Sedan var det Annettes tur att duscha. Jag sitter på toaletten bredvid duschen när hela hållaren och duschmunstycket kommer flygande mot mig. Jag blev så rädd att det var tur att jag redan satt på toan annars hade jag gjort i byxorna. Annette och jag börjar gapskratta. Hon hade försökt samma sak med munstycket men gav sig inte så lätt som jag gjorde, därför flög alltihop iväg. Vi lyckades med att sätta tillbaka nästan allt utom en bit av hållaren. Nåja bättre än ingenting. Den fick ligga kvar.

13 september 2006

Fortsättning på resehistorien

Lördag 2/9
Då var det dags att gå på det "obligatoriska" välkomstmötet.
Eftersom vi hade somnat redan kl. 20.30 kvällen innan så kan man säga att vi var mer än utvilade när vi vaknade klockan 7.30 morgonen efter. Vi tog på oss träningskläderna och gick ut på promenad, åt frukost och duschade. Klockan 09.30 hämtade vår lilla Bulgariska reseledare George oss på hotellet. Han kunde inte så mycket engelska men log desto mer. När vi kom ut och skulle gå till mötet började det blåsa och regna. Himla mysigt!!
Typ samma väder som en riktigt kulen svensk höstdag. Jaa, detta har jag betalat för. Kommer det att bli bättre väder? Jo, reseledaren som var med på mötet lovade att det skulle bli bättre redan samma eftermiddag. Egentligen gick vi på mötet för att fråga hur långt det är mellan Sunny Beach och Golden sands eftersom vi eventuellt skulle möta våra kompisar som bodde där. Det visade sig att det var cirka 20 mil mellan oss. Det är föööör långt. Det blev ingen träff.
Efter mötet beslöt vi oss för att åka in till Varna och shoppa. På vägen hem från mötet träffade vi på Yordan. Han är taxichaufför i Golden Sands. Han undrade om vi behövde taxi. Vi svarade att vi skulle åka till Varna men inte just då utan om cirka en timme. "No problem. I come to you", sa han.Sedan frågade han när vi skulle åka hem från Varna och vi sa att vi skall nog hem vid 17.00 tiden. Han frågade vilket hotell vi bodde på och sa att han skulle vänta där om en timme.

Sagt och gjort, vi gjorde oss i ordning (vi var ju dyblöta efter morgonens regniga promenad) och gick ner till mötesplatsen. Vi satte oss i bilen och båda konstaterade att vi inte kan sätta på oss bilbältena för att fästet i sätet ligger under bilklädseln. Okej, vi åker väl utan bälte då då.

Åhej, vad det går i kurvorna!! Jag och Annette måste nästan hålla i oss. Han ligger i princip i vänster körfält hela tiden. Efter att vi har åkt cirka 10 minuter så ser både jag och kompisen hur en bil som ligger i höger körfält bredvid oss är på väg att byta fil. Alltså rakt in i vår sida. Det känns helt overkligt. Varför reagerar inte varken Yordan eller han i den andra bilen?! Till slut är han så nära att om rutorna hade varit nervevade så hade Annette kunna ta på föraren i andra bilen! Då hojtar både jag och Annette till. Åh, look out!! Ingen reaktion över huvud taget från Yordan. Är han blind och döv eller? Tack vare att vi körde lite fortare än den andra bilen så krockade vi inte. Puhhhh, det var jobbigt!
Vi var lite omskakade och chockade efteråt. Men det finns inget som kan hindra oss från att shoppa loss. Väl inne i Varna hittade hur mycket billiga kläder som helst att handla till både oss och våra familjer.

Efter en stund blev vi självklart hungriga. Vi satte oss på en liten ute restaurang. Noterade att de som satt bredvid oss tog in massa olika rätter och åt från varandras tallrikar. Varför gör inte vi detsamma? På så sätt kan man ju provsmaka desto fler rätter. Gud vad smarta vi är!

Därmed beställde vi in två öl, en sallad, två varmrätter och en annan smårätt. Vi bad att få två extratallrikar och flinade så där lite dumt. Det kändes lite konstigt. Där satt vi och smaskade från alla tallrikarna och blev totalt proppmätta. Tänkte inte på att vi egentligen hade beställt in fyra portioner med mat. Raaaap, vad det var gott! Dricka öl kunde man ju göra, vi hade ju en egen "privatchaufför" som skulle hämta oss.

När klockan var cirka 16.00 började vi märka hur himlen sprack upp och det blev varmt. Det finns hopp trots allt. Är det nu det fina vädret kommer?
Helt plötsligt var kl. 17.00 och vi skulle bli hämtade av Yordan. Vi går till mötesplatsen men där finns ingen Yordan. Men det finns en mängd andra taxibilar och alla tjatar på oss att vi skall åka med dom. No, no säger vi tålmodigt, "vår chaufför" skall ju hämta oss.

För att komma ifrån de andra chaufförerna så går vi in i en affär och tittar, samtidigt håller vi utkik efter Yordan. Plötsligt när jag tittar ut från affären står det en annan chaufför där och undrar om vi bor på Hotell Preslav. Hur kan han veta att vi bor där?? Jag känner mig helt oförstående och lyssnar inte direkt på hans dåliga engelska när han säger att Yordans bil har gått i sönder och att Yordan har skickat honom att hämta oss istället. Annette bara går in i bilen och sätter sig och jag följer självklart med eftersom jag varken vill lämna henne där eller mig själv ensam i Varna.
Eftersom jag inte hade hört att han kom istället för Yordan så blir jag rädd när han kör åt ett annat håll än det vi kom från. Vänder mig i bilen till Annette och säger med världens största tefats ögon: "vart kör han? "Tänk om han vill kidnappa oss och sälja oss". Annette börjar skratta så hon kiknar. "Varför skulle han göra det?" får hon fram mellan attackerna av skratt. Jag har nog sett för mycket TV-program om människohandel, tror jag.
Då berättar Annette det som jag inte hörde om den trasiga bilen samtidigt som hon inte kan sluta skratta. Hon skrattar så att tårarna rinner på henne. När jag ser att vi är på väg åt rätt håll för att komma till Varna börjar jag lugna ner mig.

Väl hemma i Golden Sands står vår lilla Yordan där och väntar. Vi betalar honom och Annette har fortfarande inte slutat skratta. Vi avslutar lördagen med att gå ut och äta middag på kvällen och sedan gå och lägga oss.

10 september 2006

Resan med stort R

Åhej och hå var skall jag börja? Det har hänt mycket roligt när jag och min vännina var i Bulgarien. Vi tar det dag för dag.

Fredag 1/9
Planet lyfter kl. 07.10 enligt tidtabell. Landar i Varna cirka 2 timmar och 30 minuter senare. Värmen slår INTE emot oss när vi går av planet. Hmmmm.... det är ju lite misstänksamt. Hur är vädret här egentligen? Men, men humöret är iallafall på topp för jag vet att jag skall tillbringa en hel vecka här med Annette och vila, sola, bada och ha det gott. Eller, skall vi inte bada och sola eftersom jag fryser i mina långa byxor och långärmade tröja??

När vi står och väntar på bussen som skall köra oss till terminalen ser vi hur flygplatspersonalen fullkomligt kastar, ja verkligen kastar våra väskor av planet. Känner mig orolig för att jag skall få uppleva samma sak som Lasse Åberg gör i Sällskapsresan. Alltså en trasig väska som kommer glidande på bandet, med mina trosor och bh överst till allas beskådan. Kan riktigt se framför mig hur några skrattar och några har medlidande med mig. Otäcka tanke!!

Först blir vi körda från planet till en terminal där vi visar våra pass för några otroligt ointresserade människor. De rör inte en min, än mindre ler. De måste ju tyvärr titta på oss så att de ser att det är personen på passet som står framför dem.
Efter denna tröga happening går vi igenom terminalen och ut på andra sidan. Men, var är bandet vi skall hämta våra väskor på?? Terminalen tar ju slut här. Aha, vi skall åka buss igen. Utanför väntar en ny buss som kör oss till... en annan terminal, hör och häpna. Men, var är våra väskor??
Vi svenskar klarar ju inte riktigt att något inte är som det brukar så vi hör hur folk runt omkring oss börjar bli oroliga. Vad gör vi här? Var är väskorna? Varför står vi bara här? Många tankar.

Till slut kommer det ett litet tåg med bagagevagnar, med våra väskor. Än en gång får våra väskor samma behandling. De kastas av vagnarna. Det är modigt tycker jag eftersom de vet att vi står och tittar på när de gör det.
Hur som haver så blir vi ihopsamlade och körda till diverse hotell. Ett av de stora mysterierna börjar när vi har lämnat ett gäng på ett hotell och sedan skall vidare till ett annat hotell, vi börjar åka FRÅN havet och stranden!!!!
Vi har två kvinnor (senare kallade "bimbosarna" av mig och Annette eftersom vi är MYCKET smartare än dom) bakom oss som har stora funderingar och pratar oroligt om "vart kan vi vara på väg" hela tiden. "Det här stämmer inte." Efter en stund börjar jag och Annette också undra. Tänk vad man kan bli påverkad. Men det hela slutar lyckligt med att bussen kört runt en kurva och vad hittar man där? Jo vårat hotell som ligger cirka 5 minuters promenad från stranden.

Hotellet är precis som vi trodde, inte helt lyxigt, men vad skall vi göra där? Vi skall sola, bada och vara ute, inte inne på ett hotellrum. Vi får nyckeln till rummet ganska snabbt, packar upp våra saker och kläder. Sedan går vi ut och rekar. Hittar till strandpromenaden och alla shopparna. Efter att ha gått där i några timmar går vi tillbaka till hotellet. Vi är överens om att vi är mycket trötta redan kl. 20.30. Ja klockan var 20.30 Bulgarisk tid och 19.30 svensk tid. Vi försökte oss på att läsa en stund men ögonen bara ramlade ihop. Sov snart som två små änglar.

Fortsättning följer.

31 augusti 2006

Dagen innan

Japp, då har dagen före dagen D kommit. Imorgon åker jag och vänninan till Bulgarien. Det kittlar i hela kroppen. Det skall bli en skön och avkopplande semester. (Även om det inte är någon som tror oss när vi säger att vi skall ta det lugnt och koppla av.) Hahahaha.
En liten rolig grej är att två andra kompisar, Kirsi och Annette är också nere i Bulgarien när vi är där. Skillnaden är att de är med sina familjer. Vi har bestämt att vi skall träffas en kväll och fira våra födelsedagar. Allihop fyller ju 40 år. Det blir nog en kul kväll.

Nu skall jag gå och lägga mig eftersom jag skall upp kl. 04.30 imorgon bitti.

Godnatt godnatt.

28 augusti 2006

Springa, springa, springa

Tänkte att jag måste ut och röra på mig. Har inte tränat sedan i torsdags då jag och grannen försökte oss på en promenad i Tuve i ösregnet. Det blev kort men intensivt.

Jag har länge viljat börja springa och inte bara gå med stavar och idag var dagen D. Tänkte att nu jädrar skall jag komma igång. Tog den vanliga vägen som vi brukar gå förutom backen ner till Säveplan. Sprang nog 3/4 av sträckan och deeet är inte dåligt för att vara mig. Kan bara säga att jag är inte bara glad jag är helt lyrisk!! Har hört från grannen (känt mig något avis) det där med "att benen bara fortsätter att spring och komma in i andra andningen". Nu vet jag vad det är. Det känns otroligt skönt.

Idag har Victor provat på att träna handboll i Torslandahallen. Denna gången tyckte han att det var bra. Han skall nog pröva några gånger till. Hur skall han (och vi) hinna med allt?

27 augusti 2006

After Work och shopping

I fredags var jag och mina goa vänninor på After work på The Lounge. Vi träffades efter jobbet och gick upp till tredje våningen som är taket. Det var varmt som en sommardag och skönt att stå ute. Vi drack vin och åt mat. Tiden gick fort och när klockan var cirka 11.oo så gick vi till gissa vad. The Place.... så klart!! (Eller Pallace som det egentligen heter.) Men lilla Karin har ju döpt om det till The Place.
Åh vad kul det är att dansa. De spelar faktiskt väldigt bra musik på Pallace, tycker jag. Det blir lite nostalgi. Var hemma kl. 01:30 då satt Fredrik hos oss. Han och Robban hade grillat och ätit god mat tillsammans. Det är kul att männen tar hand om varandra när vi är ute och roar oss.

Vi hade bestämt att vi skulle åka till stan och handla kläder till Julia på lördagen för hon behöver, typ allt i klädväg och skoväg. Eftersom hon aldrig vill handla så blir det att allt till slut är för litet. Nu har vi handlat både lördag och söndag för vi hittade inte allt hon behövde i lördags. (och hennes mamma blev lite trött på eftermiddagen)

Robban köpte ett par skor och ett par jeans. Jättesnygga Replay. Snygg rumpa fick han i dom. Hihihi. Jag sparar mig till Bulgarien och tänkte handla lite där istället.
Nu är det bara 4 dagar kvar tills vi åker. Längtar så mycket. Det regnar ju här varje dag. Skall bli skönt att få lite sommar och sol till innan hösten kommer. Känner mig otroligt lyxig som kan unna mig att åka på en resa med min vännina.

Vi avslutade dagens shopping med att handla lite på Coop i Bäckebol. När jag och Julia skulle köpa några trisslotter så var det min gamla barndomskamrat Carina Klarin som stod och sålde dom. Vi kände igen varandra båda två. Det var kul att se henne. Hon sa att hon hade tänkt på mig bara för någon månad sedan. Hon bor fortfarande på Tjörn och har två barn. Vi hann inte prata så mycket mer för det var mycket folk som ville köpa lotter.

Victor skulle träna idag men kom hem direkt igen. Fotbollsplanen var så full av vatten att det inte gick.
Idag har jag mejlat och accepterat min utbildningsplats. Det skall bli spännande. Nu i veckan talade jag om för min chef att jag skall börja plugga på kvällarna nu i veckan. Hon sade inte så mycket, men tycker att jag gör rätt.

Japp, då är det dags att jobba imorgon igen.

24 augusti 2006

Promenad med förhinder

Arbetsdagen har varit ganska lugn. Ingen har kallat varken mig eller min kollega för fula ord. Det börjar nästan bli tråkigt. Vad skall man göra för att få igång dom?

Efter arbetet åkte jag till polisen och tro det eller ej, idag var det torsdag. Så jag kunde efter en stunds köande hämta mitt och Victors pass. Åhhh, varför skall allting alltid ta tid. Vänta och vänta.
Sedan åkte jag till Tuve och träffade grannen. Vi skulle gå slingan, men det började ösregna när vi hade gått drygt en halvtimme. Nåja vi fick lite träning iallafall.

Hem till Julia och göra pannkakor som Victor skall ha med sig imorgon, duscha, åka till Victors match. De vann med 2-0. Victor gjorde ett nickmål som tyvärr dömdes bort. Hem igen cirka kl. 20.45 för att upptäcka att Julia och hennes kompis hade ätit upp nästan alla pannkakor. Inklusive de Victor skulle ha med sig. Visst är livet underbart. Så oberäkneligt det kan vara.
Ibland vet man inte om man skall skratta eller gråta.

Karin ringde och sa att hon tyvärr inte kommer med på After Worken imorgon. Kommer sakna henne. Hon är sååå rolig. Hon var arg på sitt jobb. Hon har precis sagt upp sig och får förmodligen inte ut sina 132 övertidstimmar. Fult av dom.

Nä nu är klockan alldeles för mycket. Måste skönhetssömn inför morgondagen.
Godnatt min man, älskar dig.

23 augusti 2006

H-vetes dag

Åhh, denna dagen vill jag aldrig ha tillbaka. Telefonen på jobbet ringde i ett. Min kollega pratade med en kund som bad henne stoppa upp fakturan, ni vet var och jag pratade med en som kallade mig det berömda f-ordet. Hmmm nice.

Efter jobbet skulle jag hämta mitt och Victors pass. Hade glömt att passutlämningen bara är öppen kvällstid på torsdagar. Oj, var det inte torsdag idag? Attans otur för mig som redan var på dåligt humör. När jag var på väg till mamma och pappa för att kolla deras hus var det nära att en ung kille i en sportbil prejade mig. Han tittade överhuvudtaget inte åt höger utan bara svängde in i mitt körfält. Hängde mig på tutan så han såg mig.

När jag kom till mamma och pappa så skrämde Agneta halvt ihjäl mig genom att komma på baksidan av mammas och pappas hus och gapa: Hej Annika!!

Kände mig så irriterad att jag nästan kreverade. Dessutom så tror de att de är de roligaste personerna som går i ett par skor i denna världen. Jag flabbade inte ihjäl mig.

Känne mig så otroligt irriterad idag. Kan vara mens på gång. Det brukar ju hjälpa till. Nä nu skall jag ta min irritation och gå lägga mig.

21 augusti 2006

Skolstart

Idag var det dags för första dagen i skolan för Julia. Robban är lite bättre i ryggen, men inte helt bra. Han kunde inte ta Julia till skolan. Istället körde jag grannflickan Frida och Julia dit.

Eftersom det bara var upprop så tog det bara en timme. Jag kom till jobbet kl. 10.00 och där var det kaos. Det var många som var sjuka på aviseringen så Johan fick gå dit och Anneli fick sitta i kassan.

Grannarna kom hem igår kväll från Linköping. Kul att de är hemma igen.

Nu börjar nedräkningen på allvar. Den 1:a september skall jag och bästisen åka till Bulgarien. Skall det bli gött eller?? Vi skall sola, bada, dricka vin (bara lite), äta god mat och shoppa. Mmmmmmm...

Nu är det godnatt. Den ny arbetsdagen väntar.

20 augusti 2006

Dagen efter

Nja, känner mig inte så jättemycket dagen efter,för jag drack inte så mycket på kräftskivan igår.
Det gick ganska lugnt till, i alla fall så länge jag var där.

Fredrik ringde efter bussen som skulle komma kl. 23.51, men den kom inte så jag och barnen gick hem. Det tar bara cirka 20 minuter att gå och det var skönt väder.

Peter och Jessica som bor i vårt gamla hus var med på festen och när Jessica skulle gå hem och kissa så frågade hon om jag ville följa med henne och titta hur de har ändrat om i huset. De har tapetserat om nästan alla rum. Det blev bra. Hon sa att de trivs jättebra i huset.
Hon sade också att de gärna skulle vilja se hur vi bor nu. Vi pratade om att vi skulle träffas en helg och äta lite mat.

Idag har det varit ganska lugnt. Jag har städat undan och tvättat lite och nu på eftermiddagen är Victor och tränar.
En av Victors fotbollskompisars pappa ringde och frågade om Victor har lust att börja träna handboll. Han är hjälptränare där. Victor blev glad och sa att han kommer på den första träningen som är imorgon den 21 augusti. Han skall prova och se om han tycker att det är kul.

Robban är fortfarande dålig i sin rygg. Han kan nog inte arbeta imorgon för han går fortfarande som om han har bajsat ner sig.

19 augusti 2006

Åh regnet det bara öser ner

Herregud!!!! Vart tog 14:onde, 15:onde, 16:onde, 17:onde och 18:onde augusti vägen? De bara försvann och jag hann inte ens skriva någon blogg. Helt otroligt!!

Ja, nu sitter jag här iallafall och regnet det bara öser ner. Skall snart göra mig iordning för att åka till Bodil och Fredrik och äta kräftor. Det är dags för den årliga kräftskivan där man skall tycka att det är roligt att världens töntigaste hatt på huvudet. Varför en av dessa hattar brukar ha utseende som en fez kan man undra.

Synd att vädret inte är detsamma som igår. Det var ju värsta fina sommardagen. Men, men vi får väl sitta där under tältet på altanen och suga och ha oss. På kräftorna alltså. Förresten skall man nog bli försäljare av kräftor. De kostade 290:- per kilo. Det är ju en smärre förmögenhet för något som är mest skal. Tänk att man kan vara så lättlurad. Tur att det bara en gång per år.

I år kan inte mannen (Robban) följa med. Han har ett ryggskott som heter duga. Han går som en gammal farbror. Han är så ledsen för att han inte kan städa, laga mat eller tvätta. Hmmmmm.....

Nu är jag säker på att jag slipper höra något spel på klarinett. Grannarna (ägare till detta eminenta intrument) är inte hemma och Robban har ju ryggskott. Jippiiiii!!
Små vardagliga glädjeämnen.

Nu skall jag gå och pudra näsan och packa ner allt som skall med på kräftskivan.

13 augusti 2006

Föräldrabesök

Skulle egentligen tagit en morgon promenad med grannen Catharina, men det regnade. Åhh vad lätt det är att skylla på lite regn. Gick och lade mig igen och somnade om som en stock.

Klockan 12.00 kom mina och Robbans föräldrar och hälsade på. Jag och Julia bakade sockerkaka till besöket. Konsistensen blev konstig men den smakade okej. Mums filli babba. Gott är det och mjuk blir man.

På eftermiddagen tränade jag cirka 30 minuter på min träningsmaskin. Svettigt värre.

Tittade in på grannarnas blogg och noterade att min fina lila bil blir häcklad. Ha, det var det värsta. Den är så fin och brummar så bra. I och för sig så håller jag med om att en Audi A3 skulle vara kul att ha. Men det erkänner jag inte för dom. Hahaha.
Satt och tittade på Ams hemsida och hittade ett jobb som verkar intressant. Skickade en ansökan.
Grabben i familjen är och tränar för första gången denna säsongen.

Mannen börjar arbeta imorgon efter 4 veckors semester. Nu drar allt igång igen. Körningar till träningar, läxor allt annat. Förstår inte hur man har hunnit med allt detta under våren, men på något sätt så går det och skall väl gå nu också.

12 augusti 2006

Slappedag

Hur längesedan är det? Känns som en evighet sedan jag bara satt i soffan och slappade. Har inte gjort många knop idag. Började dagen med en morgon promenad med grannen. Skönt att gå ut på morgonen innan det blir för varmt. Efter det blev det en god frukost. Plockade i ordning lite grann hemma. Låg och slappade i soffan och tittade på en film med Van Veeteren. Sådär bra deckare. Snarkade nog lite emellanåt. Passade på att skapa min egna blogg nu på eftermiddagen. Skall fortsätta slappa och snarka resten av dagen och kvällen.