Ja, då var den här. Sista dagen på denna drömsemestern. Vi var båda lite sorgsna, men längtade samtidigt hem till våra familjer.
Började igen dagen med att ta vår promenad, men avslutade med att gå in på baksidan av vårt hotell. Vi stod i trädgården och lutade oss mot ett träd och stretchade när vi hör små fnittringar bakom oss. Vi tittar upp och ser sju stycken städerskor som härmar oss när vi stretchar och fnissar så de håller på att kissa ner sig. De tyckte nog att vi var jättekonstiga som höll på där mot ett träd. Vi skrattade precis lika mycket som de.
Efter frukosten packade vi det mesta av våra saker, sedan gick vi ner och solade och badade en stund. Åt lunch och shoppade upp de sista Bulgariska pengarna vi hade.
Gick tillbaka till hotellet, packade det sista och gjorde oss iordning för hemresan.
Vi hade lite dricka kvar på rummet. Vi fyllde en liten flaska med vatten och en liten flaska med Fanta. Tyckte det kunde vara bra att ha med oss eftersom det fortfarande var varmt.
Klockan 18.00 hämtade bussen oss på hotellet.
Väl framme i Varna fick vi vänta i lång kö för att checka in våra väskor. Vi stod bakom en ung flicka, kanske cirka 20-24 år. Hon åt på en smörgås. Inget konstigt med det. Efter att ha ätit upp smörgåsen tar hon fram en glass, Magnum med vit choklad och äter upp den. Fortfarande inget konstigt med det. Men efter den, tar hon upp en andra Magnum vit choklad äter upp den och efter det tar hon upp en till Magnum vit choklad. Vid det här laget har hon alltså ätit 3 Magnum vit choklad på raken. Efter det tar hon upp en Mars vit choklad, äter upp den och efter det, ännu en Mars vit choklad som hon äter upp. Jag och Annette tittar på varandra. Vi ser båda två att hon har med sig två påsar som bara innehåller godis, bullar och choklad. Ändå är hon smal som en pinne.
Är detta ett fall av bulimi, eller vad då? Hon fortsätter att tömma påsarna och fylla magen med det som fanns i påsarna.
Efter diverse kaos i passkontroll och säkerhetskontroll hamnar vi i vänthallen. Vi sätter oss på ett par stolar bredvid ett äldre par som pratar ryska. Det var vårt plan till Sverige och ett Ryskt plan som skulle avgå ungefär samtidigt.
Vi sitter och tittar på taxfree butiken. Den är inte riktigt vad vi är vana vid. Man får stå utanför en glasbur och peka på det man vill ha. Självklart finns det mest sprit och cigaretter.
När vi sitter där så blir jag törstig och tar fram flaskan med Fanta ur min väska. När jag skall skruva av korken så hinner jag inte så långt förrän det säger: PANG och korken på flaskan och ryssen bredvid mig flyger i luften. Oj, vilket tryck det hade blivit i flaskan!! Jag fick märken på fingrarna där jag hade hållt i korken. Kors vad rädda vi blev. Vi började skratta hysteriskt och ryssen bredvid tittade jättesurt på oss. Vi tänkte att nu kommer nog vakterna eftersom det nästan lät som ett pistolskott, men ingen kom som tur var. Vi kunde inte sluta skratta på en bra stund.
Sedan var det dags att kliva på flygplanet för hemfärden. Vi var hemma på Landvetter kl. 22.50. Där stod min man och mina barn och väntade. Åh, så roligt att se dom igen.
Vi körde hem Annette först och åkte sedan hem. Borta bra men hemma bäst.
Tack, min kära, goa, bästis för denna underbara vecka.
Puss och kram på dig.
Så här avslappnad var ryssen före smällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar