Tänkte att jag måste ut och röra på mig. Har inte tränat sedan i torsdags då jag och grannen försökte oss på en promenad i Tuve i ösregnet. Det blev kort men intensivt.
Jag har länge viljat börja springa och inte bara gå med stavar och idag var dagen D. Tänkte att nu jädrar skall jag komma igång. Tog den vanliga vägen som vi brukar gå förutom backen ner till Säveplan. Sprang nog 3/4 av sträckan och deeet är inte dåligt för att vara mig. Kan bara säga att jag är inte bara glad jag är helt lyrisk!! Har hört från grannen (känt mig något avis) det där med "att benen bara fortsätter att spring och komma in i andra andningen". Nu vet jag vad det är. Det känns otroligt skönt.
Idag har Victor provat på att träna handboll i Torslandahallen. Denna gången tyckte han att det var bra. Han skall nog pröva några gånger till. Hur skall han (och vi) hinna med allt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar