Nu har jag börjat förstå..

att jag skall vara hemma och vila mig.
Det kändes väldigt tydligt imorse när jag låg kvar i sängen när barnen och mannen var uppe och duschade, åt frukost och åkte iväg till skolor och jobb.

Aaaaaaah, bara ligga kvar och plira med ena ögat lite sådär. Skall jag gå upp?
Näe, för det behöver jag inte, jag kan ligga kvar och sträääääcka på mig..... ända tills magen gör sig påmind.
Åhhh, nu blev det bråttom till toan igen. Tur att den finns nära. Spring, spring, ja, jag hann. Lyckan är fullständig. Tänk vilka små saker man kan uppskatta i livet ibland.

Imorgon är det dags för hudvårdsklass igen och det skall bli jätteroligt.