Cancern härjar

Vem uppfann cancern?? Vilken nytta har den?
Min pappa har drabbats av denna djävulska sjukdom. Den tär på honom och den tär på oss anhöriga, särskilt min mamma som ser pappa hela tiden. Det finns inga ord för hur man känner när man ser sin kära pappa bli sämre och sämre för varje dag. Förut kunde han springa 1 mil eller cykla 2 mil om dagen och nu kan han nästan inte gå 30 meter utan att bli anfådd. Han som har älskat att träna och alltid tänkt på vad han äter så att han skall undvika hjärtinfarkt och andra sjukdomar man kan få när man blir äldre. Då vaknar en liten asbest djävul till liv och förpestar hela tillvaron. Hur skall man kunna acceptera att man snart skall dö när man inte är beredd att dö?
Men det värsta av allt är nog lidandet. Det är obeskrivligt sorgligt och plågsamt att se när smärtorna tar tag i honom. Då vill man bara att göra vad som helst för att han skall slippa lida.

För att mildra smärtorna har pappa fått en nål i magen med en slang som leder till en apparat med morfin. När han börjar känna att smärtan kommer skall han trycka på den och då doserar den ut morfin i kroppen på honom.
Den sista veckan har han fått så mycket morfin i sig att det nästan inte går att prata med honom. Han pratar otydligt, svamlar, är yr, drömmer massa hemska drömmar och har svårt att hålla sig vaken. Han sover det mesta av dygnets 24 timmar. Tydligen skall allting stabilisera sig efter cirka en vecka, när doseringen har ställt in sig.
Att pappa skall bli bättre, har jag hur gärna jag än vill, svårt att tro. Pappa har blivit så smal. Alla muskler han hade är borta och han orkar nästan inte äta någonting.
Jag är så ledsen för hans skull. Han om någon är inte värd detta. Varför skulle det bli såhär?????

Tom hjärna

Har min hjärna helt lagt av att fungera efter tentorna? Dagarna efter tentorna har jag varit som en zombie. Gått upp på morgonen, duschat, åkt till jobbet, åkt hem, försökt plugga och sedan gåttoch lagt mig. Pluggandet efter tentorna har inte heller kommit igång så mycket. Har dessutom flera gånger försökt sätta mig för att blogga, men har inte ens kunnat hitta på en vettig rubrik. Känner mig totalt slut i kolan.

Men..... så i tisdags kväll satte jag mig återigen vid datorn och upptäcker att på sajten som vi använder i skolan har de lagt upp massa material för datakunskap. Wooooow. Fick en total nytändning. Tyckte att vårdbiten var rolig, men det här är ännu roligare.
Började läsa massa om hårddiskar, drivrutiner, USB-portar, BIOS och massa andra tekniska saker. Det här är något som jag är rent usel på, men det är helkul att börja lära sig steg för steg.

Tentor och föreläsning

Igår åkte jag till Malmö för att sova på vandrarhem och för att gå på föreläsning om telemedicin och göra 4 tentor. Resan ner gick bra och tack vare vår fina GPS var det inga problem att hitta till vandrarhemmet heller. Checkade in cirka 20.00 och träffade en av mina kurskamrater en liten stund. Gick sedan till mitt rum och läste lite.
Kände mig ganska spänd imorse när jag vaknade. Hur skall det gå?
Dagen började med världens sämsta föreläsare som satt i ett hörn och pratade lågmäld skånska samtidigt som han sippade på en kopp kaffe. Uselt!!! Hur skall man kunna väcka intresse hos åhörarna på det sättet?
Sedan var det dags för genomgång av grupparbete och efter det var det lunch. Klockan 13.00 började vi med första tentan och vi var klara klockan 17.15. Puhhh vad jag skrev och skrev.

Men jag fick lön för mödan för jag fick VG på en av tentorna och G+ på två av tentorna. Den fjärde och sista visste jag nästan att jag inte skulle klara eftersom jag inte hade fått tag på boken som gällde den delen. Så den får jag göra om i mitten på februari.
Nu skall jag falla i lycklig sömn.