Alster

Måste bara visa dotterns senaste alster.

Hon kallar den för "gamlinggubben"

Som ni ser så har jag ändrat designen på min blogg. Jag tar gärna emot både ris och ros. Något ni tycker att jag skall ändra på?

Golden Days besök

Nu blir det ett lite gnälligt inlägg igen.

Det är också på temat mänskligheten. Ibland blir man förundrad över hur man blir bemött av andra människor.

Jag och mamma hade bestämt att vi skulle träffas efter jag slutat jobbet på onsdagseftermiddagen, gå och kika lite i affärerna i stan och sedan avsluta

med att gå till Golden Days och äta en god middag.

Vi har köpt ett Enjoy häfte och i det finns det en kupong som gäller för att äta två och betala för en så vi tyckte det var bra att utnyttja den.

Vi hade jättetrevligt när vi tittade i affärerna och när klockan var runt halv sju så var vi hungriga och bestämde oss för att gå till restaurangen.

Vi hängde av oss jackorna i garderoben och gick in i restaurangen. Det var ganska mycket folk där.

Vi gick fram till en pulpet där det stod:

"Vänta här på bordsplacering"

Bakom pulpeten stod det en kvinna som jag antog var hovmästaren. Hon höll på med en lista av något slag.

Vi ställer oss framför henne och väntar.

Väntar.... och väntar..... och väntar.......

Vi stod säkert och väntade i flera minuter och hon gav oss inte ens en blick.

Inget:

-Välkomna, jag skall bara ordna detta så skall jag visa er till ett bord.

Efter en stund säger mamma, lite vänd mot mig:

-Skall vi stå här och bara vänta?

Då äntligen tittar kvinnan eller surkarten som jag vill kalla henne upp på oss och säger:

-Ja det skall ni.

-På vad då, frågar jag.

Inget svar.

Efter ytterligare en stund frågar surkarten:

-Är ni här med ett större sällskap?

-Nej, det är bara vi två, säger jag med stor förvåning i rösten.

Då gör hon en min mot oss och ruskar lite på huvudet. Precis som om vi är idioter.

Måste man tillhöra ett större sällskap för att fånga hennes intresse och få en sittplats?

-Har ni bokat bord? Blir nästa fråga.

-Nej, det har vi inte, svarar jag.

Då tittar hon på mig, lägger huvudet på sne´och ler lite halvsurt.

-Då får ni vänta, säger hon.

Vid det här laget fullkomligt kokar det i mig. Jag hade många ord jag ville kalla henne och många fina kommentarer som bubblade i mig. Men jag tänkte: lugna ner dig. Det är inte värt det.

Efter ytterligare en stund, tar hon två menyer och talar om att hon skall titta efter ett bord. Innan hon hinner gå säger mamma:

-Vi skulle gärna vilja sitta där borta och pekar åt höger in i restaurangen.

Surkarten vänder sig om och säger:

-Det är fullt där!

Då vänder jag mig till mamma och säger:

-Får vi inget bord om 30 sekunder så går jag härifrån och jag tänker högljutt tala om varför vi går.

Så går hon i alla fall in till höger och visar oss ett bord där. Precis där vi ville sitta.

Baaahhh!!

Vad var problemet?

Utövade hon någon sorts makt över oss? "Jag bestämmer när folk blir visade till borden."

Om det var hennes lilla kvällsnöje så har hon inte mycket glädje i livet.

När vi hade suttit vid bordet en stund så tog världens gulligaste servitris hand om oss. Hon var så bra. Kom fram till oss och talade om att hon skulle ta emot våran beställning efter att hon hade gjort en flambering.

Sedan när vi hade väntat en bra stund på maten, kom hon fram och meddelade oss att maten skulle komma alldeles strax. "Vi har inte glömt er."

Så bra hon var.

Hon räddade hela Golden Days rykte.

Maten var helt okej och vi gick nöjda därifrån.

Dagens historia:

-Jag har det inte lätt med hustrun.

-Hur så?

-Om jag går ut spelar hon förolämpad, om jag är hemma spelar hon fiol.

Fundering

Ibland kan man bli fundersam över hur människan fungerar. Jag tänker på det här med att "unna" andra människor saker. Eller på det här med att framhäva sig själv.

Om man berättar något som man är glad över. Som tex: jag har beställt en ny soffa.

Då får man ofta till svar:

-Jag har en sådan.
-Jag vill också ha en sådan.
-Min kompis har en sådan.

Det är väldigt få som säger:
-Åh vad roligt!
-Var har du köpt den?

Måste man alltid prata om själv i första hand? Kan man inte låta personen glädjas åt sin nya soffa eller vad det nu är.

Om du berättar att du har gått ner i vikt, får du ofta svaret:
-Ja jag behöver ju också gå ner.
-Ja jag skall börja banta på måndag.
-Du behöver väl inte gå ner i vikt.
-Jaha, Beach 2011!!!

Det svaret man helst vill ha är:
-Åh vad roligt!
-Hur har du gjort?
-Har du några tips?

Jag är medveten om att man inte kan styra eller ändra på andra människor men jag skulle önska att vi kunde lyssna mer på andra.
Det tror jag skulle vara givande för alla.

En gång när jag satt och åt lunch (vi satt vid ett långbord med ca 10 personer) på ett företag jag jobbade på för några år sedan, sa min kollega som satt bredvid mig:

-Sitt tyst och lyssna på konversationerna runt omkring dig. Hör hur de avbryter varandra för att framhäva sin historia och sig själva.

Jag satt där en stund och bara lyssnade. Hon hade så rätt. Det var ett otroligt "kackel" och ingen lyssnade på någon annan. Så fort någon hade berättat en sak så kom en annan person och talade om vad de hade gjort och sett och hört. Självklart var den historien mer avancerad än den personens som just hade pratat.

Näe, medmänniskor!! Ta en stund och lyssna på dina vänner, kollegor eller familjemedlemmar. Verkligen lyssna på vad de har att säga. Glädj dig åt andras lycka och glädje så får du också mer glädje i livet.

Du kan lära dig mycket om både livet och människan du lyssnar på.

Så dagens historia:

En yngling kommer in på biblioteket.
-Jag skulle vilja låna en bok av Shakespeare.
-Vilken av dom?
Efter en stunds tvekan:
-Öhhh, typ William!

YES!!!!

Idag var det dags för invägning. Vågen visade glädjande nog 2,5 kg mindre vikt och måttbandet runt magen visade 4 cm mindre. Åh vad glad jag är. Känns hur bra som helst.

Jag har verkligen tänkt på vad jag äter.

Som jag har skrivit innan så har jag inte ätit godis, snacks eller kaffebröd på en månad. Nästan, dåra.

Det enda som jag har "fuskat" med är en liten, liten efterrätt bestående av kesella och smör-och-socker stekta äpplen med pepparkakssmulor och 3 st chokladbitar.

Nu är det bara att fortsätta. Jag känner att ju mindre "skit" jag äter desto mindre vill jag ha det. Jag har nästan inget sötsug alls nu.

Mamma och jag pratade i telefon i förmiddags och vi bestämde att hon skulle komma och hälsa på en liten stund. Visserligen är jag sjuk men jag orkar med ett litet besök.

Innan vi lade på sa mamma:"jag tar med mig en bulle var till oss".

Jag svarade genast: "visst ta med en till dig men ingen till mig".

Så blev det. Jag hade inga problem med att se mamma sitta och äta en bulle utan kände mig istället stolt över mig själv. Dessutom lever jag ju fortfarande på ruset efter invägningen och mätningen vilket gör mig mer motiverad att fortsätta.

Så här vackert var det ute idag. Minus 8 grader och strålande solsken.

Typiskt att man är sjuk.

Så dagens historia:

-Vet du varför norrmännen inte kan dubbla sina recept?

-Näe.

-Ugnen går inte upp till 500 grader.

Snölördag

Hur mycket snö kan det komma? I morse var det dags att träna igen. Jag och kompisen C skulle träna Body Pump.

När jag öppnar ytterdörren för att gå till bilen så ser jag att det har kommit ca en och en halv decimeter snö över natten. Åååååååhhh vad roligt.

Först blev det ett träningspass med att skotta och försöka få ut bilen. Jag var nära ett hysteriskt anfall innan jag fick loss bilen. Självklart var jag ute i god tid. Not!!!

Stressade iväg och körde så snabbt jag vågade i snökaoset.

Väl framme på St Jörgen Spa så hade de inte skottat där heller. Det var bara att "glida" fram. Nästa träningspass var att springa från parkeringen in till träningslokalen eftersom jag var sen.

Sedan följde en timmes Body Pump och fika.

När jag kom hem insåg jag att den vägen och parkeringen inte heller var skottad.

Så var det dags för nästa träningspass: skotta snö igen. Som tur var kom maken hem och skottade bort det jag inte hade hunnit.

J+"#%r vad jag är trött på denna nya snö som skall komma hela tiden. Nu räcker det.

Får se nu, hur många träningspass blev det?

Fyra stycken. Inte illa att börja lördagen med.

Sista träningspasset blir väl att städa hemmet för besöket som kommer klockan sex.

Dagens historia:

-Idag firar jag och min fru plåtbröllop.

-Plåtbröllop?

-Ja, vi har ätit burkmat i fem år nu.

Nya livet fortsätter

Träna, träna, träna.

Ja nu äntligen har jag kommit igång med träningen. Känns det som i alla fall. Tränade ju Powerpace i tisdags och idag har jag och min väninna tränat på gymet. Efteråt känns det hur bra som helst.

Än så länge har jag inte ätit varken godis, kaffebröd eller snacks. Känner mig jättestolt över mig själv.

På torsdag den 20 januari är det dags för invägning. Då får vi se om det har blivit någon ändring.

Då kommer jag att uppdatera min mätsticka som är överst i bloggen.

Dagens historia:

Två väninnor är ute på stan när de få se den enes make komma ut ur en blomsteraffär.

-Oj, där är min make med ett dussin rosor. Då får man nog ligga med benen i vädret i dom närmaste fjorton dagarna.

-Är det inte lättare att skaffa en vas?

Söndag

Nu är det slut på ledigheten/sjukskrivningen. I morgon är det dags för första arbetsdagen på 17 dagar. Oj vad tiden har gått fort.

Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att vara ledig lite mer.

Jag har ju letat efter en ny tjock och varm vinterjacka men inte hittat någon. Vill gärna ha en röd jacka. Jo, i och för sig har jag hittat en jag gärna vill ha. En Parajumpers-jacka men den kostar 7500 kr och jag vill inte betala hur mycket som helst för en jacka.

Igår när jag skulle på Weinerkonsert på Konserthuset passade jag på att åka till stan lite tidigare för att titta på jacka.

Jag travade in på Peak Performance och hittade denna jackan.

Det var 40% rabatt så jag tvekade inte utan slog till direkt. Den är ju röd och till ett bra pris.

Klockan 15.00 träffades vi för att titta och lyssna på det här:

Dirigenten var rolig. Han vickade med hela kroppen i takt med musiken. Emellanåt förklarade han vilket stycke de hade spelat och berättade lite historia runt det. Det är många vuxenpoäng på det här, sade en av tjejerna som var med. Det kan man hålla med om.

Efter konserten gick några av oss vidare och åt på Farelli´s.

Jag åt deras Bacon och cheeseburger.

Eftersom jag har börjat mitt "nya liv" så bad jag att få extra sallad istället för criss-cross pommes. Jag vet nämligen med mig själv att om de ligger på tallriken så kan jag inte låta bli att äta några av dem och det är onödigt. Duktigt va??

Idag har vi städat ut julen. Jag tycker det är så mysigt när man plockar fram alla julsaker men tycker det känns skönt när man får återställa huset till det normala när man plockar bort allt igen.

Dagens historia:

Runar till Bjarne:

-Grete har lämnat mig.

-Jaså. Berättade du inte om din rika farbror?

-Jo dumt nog. Om ett par veckor blir hon min faster.

Storstädning

Tur att man har gäster emellanåt.

Det var längesedan vi städade ordentligt i hela huset men det har vi gjort idag för vi skall få besök av kära vänner. Två familjer kommer hit och det skall bli riktigt najs.

Det var ett tag sedan vi träffades allihop. Annars är det vi tjejer som träffas på våra Sälenresor och middagar.

Vi skall bjuda på Oxfilé Africana á la Glenn Strömberg.

För några år sedan var vi på bokmässan och då köpte vi ett exemplar av hans kokbok: Med smak för Italien. Han signerade den åt oss.

Han är en mycket trevlig man. Det var otroligt lång kö till hans signeringsbord. Vi stod och svettades länge men det var det värt.

Till efterrätt blir det glass med varm hallonsås.

Dagens historia:

-Vet du varför norrmännen häller lödder i vattensängen?

-Nej.

-De vill ha skumgummimadrass.

Sysslornas dag

Ja det har varit en ganska lat dag idag. Vi började dagen med att åka och träna. Träffade vår kompis L där och efter träningen satte vi oss och fikade med honom.

Det var mycket mer folk på gymet än jag trodde det skulle vara. Är det alla nyårslöften som skall infrias? Själv har jag precis som många andra bestämt mig för att försöka leva ett bättre mat-och- träningsliv.

Ännu en gång tänker jag: nu jädrar!! Här skall tränas och ätas riktigt. Får se hur länge det håller denna gången.

Under de timmarna vi var på gymet snöade det hur mycket som helst. Hur mycket snö kan det komma? Väl hemma fick maken börja med att skotta. Vi har en extraparkering nedanför huset och om vi inte skottar den ordentligt så fastnar vi och det är inte roligt.

Som tur var kom vår granne som har traktor och hjälpte till. Det gick lite snabbare så.

Efter träning och snöskottning var det dags att väcka sonen och tapetsera färdigt i hans rum. Det blev jättefint. Jag skall ta ett foto och lägga in här när vi köpt gardin och möblerat rummet igen. Just nu är det ganska tomt.

Maken tyckte att gårdagens historia var lite fräck så idag blir det en snällare variant.

Hört i en frisörsalong:

-Är du nöjd, frågar frisören?

-Ja, bara en smula längre i nacken, tack.

Besök i Stenungsund

har vi gjort idag. Vi skulle ju hämta smörgåstårtan som jag vann från Farmor Gretas konditori. Jag kan meddela att den var väldigt god. Det var inte så mycket "gör" i den.

Imorgon skall jag försöka mig på att ta ett snällt träningspass. Jag tror inte jag orkar så mycket efter sjukhusvistelsen men jag måste göra ett försök.

Nu är det bara en månad kvar till jag och "tjejgänget" skall åka till Sälen. Det behövs en del viktnedgång (för att komma i skidbyxorna) och träning för att orka med "pisterna".

Vi går ju fortfarande i köksbytartankar. Vilka i och för sig stått still ett tag. Vi blir lite matta ibland för det finns så mycket att välja på. Nu har vi i alla fall skickat in ritningar och kort på vårt nuvarande kök till Ballingslöv kök och Marbodal kök för att få offert.

Förmodligen kommer vi svimma när vi ser priserna. När vi har vaknat till liv igen så skall vi försöka bestämma vilket alternativ vi vill ha.

Sist, dagens historia:

Den sjuårige sonen står och tittar genom nyckelhålet till föräldrarnas rum. Han mumlar:

-Och mig skickar dom till psykologen för att jag suger på tummen.

Rumsrenovering

Nu är det dags att renovera sonens rum.

Så här blå är den gamla färgen som han hade i sitt rum. Konstigt nog har han tröttnat på den. Tre väggar skall bli vita och en vägg skall få en fondvägg som vi köpt hos Colorama.

Och här är den glada sonen som skall få rummet renoverat. Han har målat det mesta själv och skall få lära sig att tapetsera på torsdag.

I morgon bär det av till Stenungsund för att hämta hem en vinst.

Jag hade tur och vann en smörgåstårta från Farmor Gretas Bageri och Konditori. De hade en tävling där de lottar ut 16-bitars smörgåstårtor. Jag fick ett meddelande via Facebook att jag hade vunnit och trodde först det var ett skämt. Men det var sant så i morgon är det dags att casha in. Mums!!

Och så en historia:

10-årige Jonas till sin skolfröken:

-Varför måste vi lära oss engelska?

-För att halva världen pratar engelska.

-Men räcker inte det då?

Nytt år, nya möjligheter

Ett helt nytt år framför sig. Det känns som man kan "re-starta" allting. Börja om från början. Det kan man säkert göra med mycket men inte allt. Tur är väl det kanske.

Igår var vi hos våra kompisar C och H och firade in det nya året.

Vi var fyra familjer. De äldsta barnen i varje familj var inte med så denna gången var vi tolv personer istället för sexton som vi brukar vara.

Först fick vi lite mousserande vin till välkomstdrink.

Kvällens meny bestod av:

Vitlöksgratinerat bröd med asiatisk räkröra

Varmrökt lax med kokt potatis, två sorters såser och kokt sparris

Grillad färsk ananas med kokos och vaniljglass

Här är några bilder från kvällen.

En hög med trötta tjejer.

En bild på mig.

Vi hade som alltid när vi träffar våra bästa vänner, en jätte rolig kväll.

Får väl börja året med en historia också:

Runar kommer inkörande på bensinstationen och ber en ur personalen kolla däcken.

Denne går fram och granskar bilen noga.

-En, två, tre, fyra. Ja alla är där.